Jag såg den här bilden och blev att tänka på innebörden av för evigt. Som texten på bilden säger så är inte allting menat att vara för evigt. Men ibland är för evigt sanning även när det inte är det. Mitt äktenskap med Robert till exempel, det varade för evigt för honom, kanske även för mig fast jag fortsätter mitt liv. Det blev vår evighet tillsammans som tog slut, vår tid tillsammans som Robert tog med sig in i sin evighet.
Men som bilden visar så finns det också saker och relationer som inte är menade att vara för evigt. Man växer ifrån, man förändras, livet förändras och då är det inte alltid rätt längre. Var sak har sin tid brukar man så fint säga, och det stämmer mycket väl tycker jag. Om jag ser i backspegeln så har jag haft både kärleksrelationer och vänskapsrelationer som gett mycket i stunden, men som inte varit menade att vara för evigt. Ibland får de relationerna ett bittert avslut som där och då överskuggar det fina man haft. Men på något sätt vittrar bitterheten ner med tiden och när man fått perspektiv så kan man åter igen se det fina i relationen man haft och vara tacksam över vad den gett. Varje människa du möter gör ett avtryck, varje människa du interagerar med påverkar dig och formar dig. Utan det du gått igenom i livet så vore du inte den personen du är idag. Det är klart att allt har kanske inte påverkat dig i en positiv riktning där och då, men det har fortfarande bidragit till att du är den du är idag. Förhoppningsvis kan vi alla tänka tillbaka och känna att vi är bättre människor idag än vi var för tio eller tjugo år sedan.
Lite klokare, lite bättre för varje år som går!
Änkebetraktelser 