Jag har hela veckan väntat på helg! Det är klart att det alltid är skönt med helg, men den här helgen är lite extra spännande. Imorgon söndag har jag nämligen planerat in min första lektion på författarkursen. Den sker online och man studerar i egen takt men med en deadline.
Jag har flera gånger under veckan som gått öppnat mejlet med länkar och information, jag har läst igenom det, jag har tittat längtansfullt på länkarna men inte öppnat. Det är lite som att titta på en öppnad påse av favoritgodiset men inte få äta av det. Förväntningarna är i nivå med ett barns under julaftonens väntan på tomten.
Nu är det äntligen dags, imorgon då ska jag ta mig tiden som krävs, tiden jag behöver för att få ut maximalt av den här kursen. Som jag väntat och som jag längtat, jag hoppas verkligen att jag inte byggt upp min förväntan så jag blir besviken. I och för sig tror jag inte det, kursen verkar bra och många tidigare deltagare är nu utgivna författare. Kanske även jag sällar mig till den skaran en vacker dag.
Just nu sitter jag i kökssoffan, med en hund som ligger precis intill mig. Jag gillar lugnet på morgonen, men det är sällan jag får sitta och njuta av det för mig själv. Oftast är man påväg någonstans, det ska jag idag också, men inte förrän lite senare.
Änkebetraktelser 