Diket

Ibland kör man i diket med vissa saker, ja inte bara i diket utan hela vägen ut till skogs! Det har jag gjort med min träning senaste tiden. Jag behöver träna för att må bra i både kropp och själ, men våren har kantats av diverse hinder som avlöst varandra. Jag har tränat, men mycket sporadiskt och tröskeln för att komma iväg har varit enorm ibland.

Enda gången jag backar är när jag tar sats!

Mikaela Laurén

Att ge upp eller ens backa ligger inte riktigt i min natur, ni som känner mig vet att det bor en terrier i mig som aldrig riktigt vill ge sig. Terriern gillar inte att backa, den ser det hela som ett nederlag att behöva backa. Däremot har jag insett att jag måste backa lite för att ta ny sats när det gäller träningen. Ibland är backa och ta ny sats det enda som hjälper, och så länge man backar av den anledningen och inte för att man gett upp, så är det okej. Eftersom träningen varit oregelbunden under en längre tid så har kroppen tappat en hel del och går jag ut allt för hårt så får jag negativa reaktioner pga min bindvävssjukdom.

Men träningen är oerhört viktig, jag känner i min kropp att jag inte ”skött mig” de senaste månaderna. Jag har även slarvat med maten en del senaste månaden, ätit saker jag inte borde äta som kroppen mår dåligt av. Men nu är det dags att backa och ta ny sats, ta hand om kroppen och ge den vad den behöver för att må bra.

Något jag är oerhört dålig på är att dricka tillräckligt med vatten, jag ska testa ladda ner en app i telefonen där jag kan logga hur mycket jag dricker. Jag märker själv hur dåligt kroppen mår, och framför allt hur dåligt magen fungerar när jag inte druckit tillräckligt. För att inte tala om de där dagarna när man dricker mest kaffe och ingenting annat. Det är märkligt att det ska vara så svårt i praktiken när det är så självklart i teorin. Kroppen skriker i högan sky att den mår dåligt, men ändå är det så svårt att lyssna på den. Varför ger man kroppen både koffein och socker när man vet att den mår dåligt av det? Speciellt sockret och snabba kolhydrater över lag är jättejobbigt för min kropp att processa, men ändå trillar jag dit ibland och äter det fast jag vet att det får mig att må dåligt.

Kanske man får tänka att man ändå kommit en bit längs vägen när man är medveten om att man mår dåligt av det. Jag har till största delen valt bort alkohol på grund av att jag blir väldigt sjuk av det, och då pratar jag inte om bakfylla utan om kroppsvärk från helvetet som kan hålla i sig i flera dagar. Kanske jag en dag kan välja bort även annat som får mig att må dåligt? Jag lyckas i perioder att göra det, men ibland går det som sakt rakt ner i diket. Men då får jag helt enkelt ta ny sats så jag kommer upp igen.

Hur som helst så kan man alltid bli bättre på saker, det handlar bara om att fortsätta försöka. I vissa fall till och med fake it until you make it!