Här om kvällen såg jag en film på Netflix som heter Britt-Marie was here! Filmen handlar om en 60årig hemmafru som upptäcker att hennes man är otrogen. Britt-Marie, som inte jobbat på 40år, söker sig ett jobb och flyttar hemifrån. Av förklarliga skäl så finns det inte så många jobb att välja på, så Britt-Marie tar jobbet som fritidsledare och fotbollstränare i ett litet samhälle som heter Borg. Britt-Marie kan egentligen ingenting om fotboll, hon verkar inte riktigt gilla barn heller, de är stökiga. Britt-Marie älskar ordning och renlighet, hon städar nitiskt hela fritidsgården. Som ni säkert förstår, så har Britt-Marie det lite jobbigt i livet, men hon har ett mantra som hon upprepar för sig själv varje dag. – En dag i taget Britt-Marie, en dag i taget.
Filmen är hjärtevärmande, men det som fastnat i mig är Britt-Maries mantra. Jag kommer på mig själv ganska ofta med att tänka på Britt-Marie och upprepar hennes mantra för mig själv. – En dag i taget Britt-Marie, en dag i taget.
Nu heter jag inte Britt-Marie, men jag känner en samhörighet med Britt-Marie. Kanske jag har ett alter ego som heter Britt-Marie, kanske inte. Om man slår upp ordet alter ego så betyder det ett andra jag. En person med ett alter ego har två identiteter, författare och artister använder sig ibland av alter egon. Författare och artister kan även använda sig av en pseudonym, skillnaden på alter ego och pseudonym är syftet. En pseudonym är till för att dölja sin identitet, till exempel för att undgå förföljelse. Alter ego är en alternativ identitet, en av de mest kända alter egon som finns är väl nästan Dr. Jekyll och Mr. Hyde. Nu behöver kanske inte alter egon vara riktigt så extrema som de fiktiva karaktärerna i romanen av Robert Louis Stevenson, utan det kan vara Pernilla 36årig änka och Britt-Marie en 60årig tant med städnojja.
Vidare blir jag att fundera om ett alter ego kan vara en sätt att hantera livet, att för en stund kliva ur sin egen person och se på saken ur någon annans perspektiv. Kanske det är mycket sunt att ha ett alter ego som kan bidra med perspektiv på livet när man fastnar i sina egna tankegångar och mönster.
Jag har ingen avsikt att dölja min identitet, jag älskar Britt-Marie och jag tror jag adopterar henne som mitt alter-ego. Jag kan ju alltid hoppas på att Britt-Marie sköter städningen här hemma i så fall.
– En dag i taget Britt-Marie, en dag i taget!
Änkebetraktelser 
Åh jag tittade också på Britt-Marie härom dagen! En riktigt sevärd och tankeväckande film. Vi behöver nog alla en Britt-Marie ibland. Hon får gärna sköta städningen här hos mig också 🙂
GillaGilla
Ja, fler Britt-Marie till folket!
Jag fick låna boken som filmen baseras på, ska bli roligt att läsa den.
GillaGilla
Jag har inte sett den filmen ännu. Den får hamna på min to-do-list.
Det har kommit perioder för mig där jag ibland önskat vara anonym på bloggen och ibland har jag valt att vara öppen. Jag delar sällan mina blogginlägg med alla mina vänner på FB. Igår gjorde jag det. Inte alla, men alla utom en lista. Vi får se hur det blir med nästa. Jag har bloggat i 16 år och ibland har jag kanske varit onödigt rakt på sak eller personlig, därför tvekar jag ibland att dela mina ord med de som känner mig. Det är lättare med de som inte känner mig. Märkligt det där…
GillaGilla
Jag har funderat en hel del kring detta med att dela med mig av tankar, känslor o.s.v. Jag vet att det allra innersta och mest privata kommer jag aldrig att skriva om i bloggen. Men jag har bestämt mig för att var lite mer modig och öppen än tidigare i mitt liv. Jag tänker som så, vad har jag att förlora? Vänner som inte accepterar mig för den jag är och vad jag står för? Jag tror jag klarar mig utan dem ifall de väljer att ta avstånd.
Men jag håller med om att det är läskigare att ha folk man känner som läser än okända människor!
GillaGilla